Efter FN:s tuffa utfrågning: så kan delaktigheten stärkas i Sverige

FN kommer att ge Sverige flera nya rekommendationer när det gäller ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Det står klart efter en ovanligt hård sammandrabbning i Genève.
– Helt klart finns mycket att ta tag i, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör MFD, Myndigheten för delaktighet.
Hon utvecklar sina tankar på Hjälpmedelsriksdagen 14 maj.

2009 trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Det innebar att vi som land förband oss att förverkliga konventionen och alla dess bestämmelser.
Arbetet granskas av en FN-kommitté, med säte i Genève. Dit kan det offentliga Sverige, men även civilsamhället och enskilda personer vända sig.
En nationell huvudrapport, sammanställd av regeringskansliet, ska lämnas in vart fjärde år. Men den senaste inlämnades 2016, alltså åtta år sedan.
– Förklaringen är att pandemin kom emellan. 2019 togs en rapport fram, där ett antal frågor från kommittén besvaras. Men den behövde kompletteras och det blev klart i år, berättar Malin Ekman Aldén.

Rekommendationer väntas inom kort
Veckan före påsk reste en svensk delegation, ledd av statssekreteraren i socialdepartementet, med 14 experter från olika departement och MFD:s generaldirektör till Genève, där de hade en fysisk dialog med FN-kommittén.
Just nu ställer kommittén samman en rapport med rekommendationer, som väntas inkomma till den svenska regeringen inom de närmaste veckorna.
– Där anger kommittén vad de anser att Sverige borde rätta till, utifrån vad man har hört och läst. Vi kan vänta oss en lista med punkter där man inte tycker landet svarat på ett tillfredsställande sätt, förklarar Malin.

Diskriminering eller inte?
En enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad, och har uttömt alla lagliga möjligheter i Sverige, kan alltså rikta sina klagomål till kommittén i Genève. Under dialogen relaterades till ett sådant ärende.
Det gällde en väl meriterad döv man som sökte jobb på en högskola, men som nekades anställning med hänvisning att tolktjänsterna som krävdes skulle bli en orimlig ekonomisk börda för arbetsgivaren.
– Kommittén ansåg att han blivit diskriminerad och rekommenderade Sverige att vidta åtgärder. Så skedde aldrig. Dåvarande regering delade inte kommitténs uppfattning och avstod från att följa rekommendationen.

Chockad av tonläget
Om det fallet bidrog till den bistra stämningen vid mötet i Genève är oklart. Men Malin Ekman Aldén upplevde utfrågningen som ett bombardemang:
– Tonen var väldigt hård. Kommittén pepprade oss med frågor om vad som helst, även specifika frågor om sådant som låg utanför regeringens rapport.
– Tanken är att det ska vara en konstruktiv dialog kring mänskliga rättigheter, men i år var upplägget väldigt tufft. Delegationen fick ingen tid att samordna sina svar, det skulle ske vid sittande bord. Jag blev lite chockad, faktiskt.

Stor förbättringspotential
I maj, när Hjälpmedelsriksdagen äger rum på Svenska Mässan, har arbetet med att hantera och processa rekommendationerna kommit en bit på väg.
– Det lär bli ett omfattande arbete som kan pågå i flera år, tror Malin.
Hon ser själv klara förbättringspotentialer när det gäller delaktighet inom flera samhällsområden och framhåller särskilt arbetsmarknaden och skolan.
– På arbetsmarknaden händer tyvärr inte jättemycket positivt, snarare tvärtom. Samtidigt har arbete och lön otroligt stor betydelse för levnadsvillkoren hos personer med funktionsnedsättning. Där finns mycket att förbättra.
– Även inom skolan är utvecklingen oroande. Vi ser till exempel en ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning, vilket kan kopplas till skolmisslyckanden och bristande stöd.

Digitalisering skapar möjligheter
Men hon ser också ljuspunkter:
– Framförallt betyder digitaliseringen enormt mycket. Även generell teknik, som mobiltelefoner, blir allt viktigare för att lösa olika behov.
– Till exempel kan en person med nedsatt hörsel idag, via digital teknik, få direkttextning på nästan allting. En fantastisk möjliggörare!
Malin har själv nedsatt syn och framhåller den stora vinsten i att kunna ta upp text i den storlek man behöver för att kunna läsa.
– Nu finns appar som kan beskriva miljöer och personer och därmed förenkla vardagen för den som är helt blind. Eller säg att du står på en äng, appen berättar exakt hur det ser ut runt omkring dig, det ger livet en ny dimension.

Känslig fråga upp på bordet
Malin vill påskynda innovationsutvecklingen och vill på Hjälpmedelsriksdagen lyfta frågan om att släppa in nya aktörer i hjälpmedelssystemet.
– Den frågan måste upp på bordet. Min förhoppning är att man ska komma ur det där traditionella produkttänkandet och tänka i nya banor, utifrån nya förutsättningar. Framförallt när det gäller reglerna för upphandling.
– Jag vill att både de som jobbar med hjälpmedel och personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till nya verktyg för att öka delaktigheten. Då behöver vi anamma den innovationskraft som ändå finns i samhället.