"Sexuella hjälpmedel borde skrivas ut till alla som behöver"

Funktionsrätt Sverige vill tala högt om de sexuella behoven hos människor med funktionsnedsättning.

– År 2022 borde det vara en självklarhet att alla som behöver sexhjälpmedel också får det. Tyvärr är det inte så, säger projektledaren Hanna Öfors.

Själva frågan var länge tabu.

– Men det är den inte längre, säger Hanna Öfors på Funktionsrätt Sverige som leder projektet “Min sexualitet – min rätt”, tillsammans med RFSU.

– Idag finns i de flesta fall viljan att tillgodose de här legitima behoven. Det handlar mer om okunskap. Och om oro att göra fel.

På Hjälpmedelsriksdagen 16 maj lyfter hon problematiken i programpunkten kring sexuella rättigheter för personer med funktionsnedsättning, just utifrån hjälpmedelsperspektivet. För trots den officiella inställningen är att funktionsnedsatta har rätt till ett fungerande sex- och samliv så ser verkligheten annorlunda ut. I regionernas förteckningar finns till exempel inga sexhjälpmedel upptagna.

– Det är anmärkningsvärt, menar Hanna Öfors.

– Bland folk i allmänhet har det blivit vanligt med olika typer av sexredskap och hjälpmedel. Därför är det paradoxalt att just den grupp som verkligen behöver ytterligare stöd och anpassningar inte får det.

Hanna Öfors.

Ofta kan det handla om små justeringar, till exempel av en vibrator eller dildo som går att köpa privat på nätet eller i butik.

– Knappar eller skjutfunktioner kan orsaka problem, beroende på vad man har för funktionsnedsättning. Det kan lösas med enkla medel, till exempel genom att applicera en sugkopp, förklarar hon.

– Men det kan också krävas större justeringar, till exempel en förlängning av redskapet för att man ska kunna nå bättre.

I andra fall finns behov av glidlakan, för att kunna vända sig. Eller hjälpmedel för att kunna hålla balansen, till exempel positioneringskuddar.

– Det kan också vara så att man behöver ta hjälp av en lift i sexuella situationer, ett hjälpmedel man kanske också använder för att gå på toaletten.

Hjälpmedel som inte explicit ska användas sexuellt, utan även kan användas av andra skäl kan förskrivas, till exempel av en arbetsterapeut.

– Att få anpassningar av redskap som tydligt ska användas till sex är betydligt svårare. Det skiljer sig också mellan regionerna hur mycket man får ändra och justera. Förskrivningsreglerna tolkas olika på olika ställen.

Standardinstitutet SIS arbetar med att ta fram en ny standard på vad som ska klassas som sexhjälpmedel.

– Just nu finns inga egentliga riktlinjer. Då är det svårt för den enskilde att hävda sin sexualitet gentemot regionen, menar Hanna.

Folkhälsomyndigheten gjorde en kartläggning av svenskarnas sexuella hälsa, publicerad 2019. Funktionsrätt Sverige och RFSU utgick från den, när man i fjol gjorde en egen enkätundersökning kallad “Vill du ligga med mig då?”.

– Där kunde vi se att den sexuella hälsan var betydligt lägre bland människor med funktionsnedsättning. Bara 38 procent beskrev den som god.

I det pågående projektet, som ska avslutas om ett år, har man identifierat fyra fokusområden: frihet från våld, föräldraskap på lika villkor, hur sexuellt stöd ska regleras i lagstiftningen och hur avsexualiseringen ska brytas. Den sista punkten fäster hon stor vikt vid:

– Anses man inte vara en sexuell person av samhället i stort – om det är normen – blir det ju också svårare att hävda det inför sig själv.

Med seminariet på Hjälpmedelsriksdagen hoppas Hanna Öfors kunna bidra till en process som kan leda till förändring:

– Framförallt vill vi att de berörda individerna själva ska uppleva en egenmakt, förstå sina rättigheter och visa att de äger den här frågan.